Sandra & Tåga

Jag sa till en dam under min promenad idag att det är bra om hon har koll på sin hund så den inte jagar cyklister (MIG) på morgonen när man är på väg till jobbet (hände förra veckan) eller kommer utspringandes till mig och min hund när vi passerar deras hus. Hennes ursäkt?

"Jo, men du förstår hon är ju bara en valp!"

"Spelar ingen roll! Ha då hunden kopplad!"

"Du kunde ha haft ett trevligare tonläge!"

"Det är trevligt att slippa gå omvägar när man är ute och går och väldigt otrevligt att bli jagad av en hund när man är ute och cyklar. Håll koll på din hund!"

Jag blir bara så trött... Nu är det JAG som är det svarta fåret och otrevlig tydligen. Ska tilläggas att jag inte över huvud taget hade en otrevlig ton utan var bara bestämd och berättade för henne att det inte är okej att låta sin hund springa vind för våg med ursäkten "det är ju bara en valp". Punkt.

Förra veckan, eller i alla fall slutet av veckan och helgen, så var husse i huset i Skåne och hälsade på sin familj. Jag och Tåga var alltså alldeles ensamma hemma och passade på att ta tillvara på den tiden ordentligt!

I lördags förmiddag så träffade vi Sandra och hennes hundar vid paviljongen utanför fästningen där det går ett populärt promenad- och joggingstråk förbi för att träna lite lydnad med störningar runt omkring.

Jag var lite stressad för att jag på morgonen sovit lite längre än planerat och därför inte hunnit med en längre rastrunda som jag tänkt för att få ur Tåga lite energi eftersom vi inte tränat på ett tag. Japp, jag är galet dålig på att faktiskt lägga mycket tid på lydnaden, vi har roligare med massa onödiga tricks och konster (för henne spelar det ju ingen roll så länge vi gör nåt tillsammans såklart).

Hur som helst så var hon supertaggad när jag tog ut henne från bilen och jag kände att det kanske inte skulle gå så jäkla bra detta. MEN! Ibland kanske det inte är helt dumt att låta all energi vara kvar och inte promenera bort den. För, förutom att vara lite överenergisk så var hon ju sjukt nyfiken på att se vad vi skulle hitta på för kul och följde därför varenda litet tecken jag visade! Vi körde fritt följ, fiiiint! Klickern är ju en grej nu också som vi använder oss mycket av för att kunna belöna exakt rätt beteende eller placering. Och nu när klickern är riktigt befäst hos lilla damen så är det så mycket annat som faller på plats också.

Tasstarget på pall (kan lägga upp en video så fort jag kommer på hur man gör) är något som vi jobbat liite på, men hemma har vi bara använt oss av ett matlådelock som hon ska ställa tassarna på, så själva pallen var "ny" (vi har försökt förut men då hade jag inte lyckats "klicka in" henne så det var helt menigslöst). Och när hon fattade (vilket gick väldigt fort) att hon skulle sätta båda tassarna på pallen och både jag och Sandra jublade och berömde henne så vart hon så glad att hon ställde sig med alla fyra tassarna på den lilla pallen, min lilla toka!

Vi tränade lite läggande under gång (egentligen bara snabba lägganden än så länge) och sedan gick vi lite sicksack mellan benen bara för skojjs skull. Vi avslutade när allt gick som bäst och hade en riktigt trevlig stund på lydnadsplanen!

Efter lydnadsträningen sov vi en stund i soffan ihop. Tåga ska såklart vara PÅ mig.

På kvällen så kom Sandra över och vi kikade på Mellon och Tåga var ju hur glad som helst när "dagisfröken" helt plötsligt stod hemma hos oss! Den lyckan!

Söndagen spenderade vi i vårsolen, som äntligen värmer, på Heden här i Karlsborg. Vi kastade boll, promenerade, letade godis i träd och på fältet. Väldigt härligt och Tåga behövde inte täcket utan var varm och nöjd utan, i alla fall i solen :P

Långlinan är på (15m) för jag kan verkligen inte lita på henne utan koppel. Detta är en av mina största sorger och det jag är så besviken på mig själv med att jag inte lyckats träna in ordentligt. Att kunna gå en promenad eller över huvud taget kunna ha hunden lös ibland är ju bland det härligaste som finns med att ha hund. Jag börjar väl acceptera att det nog aldrig kommer gå och jag kommer aldrig kunna få en 100%ig inkallning. Både jag och Tåga är väl egentligen ganska nöjda bara linan får vara på, då är jag lugn och hon riskerar inte att springa iväg på vilt eller kanske råka skrämma någon om hon kommer farandes lös men hon kan fortfarande få springa och sträcka på kroppen ordentligt. En kompromiss helt enkelt.